Hjärntumörer

11 röster
44648 visningar
uppladdat: 2008-05-27
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Fakta

Drygt 1100 personer i Sverige får diagnosen hjärntumör varje år! Det kan drabba alla människor, både män och kvinnor i alla åldrar, men hälften av alla patienter med hjärntumörer är över 60 år.
Leukemi är den vanligaste cancerformen bland barn och tonåringar därefter är det hjärntumörer.

För att göra det lättare att förstå ska jag först berätta vad en tumör är.
Ett annat ord för tumör är svulst, men varken ordet tumör eller ordet svulst kan säga om en tumör är ”bra” eller ”dålig”. Om tumören är ”bra” säger man att den är godartad (benign) om den är ”dålig” säger man att den är elakartad (malign). Men när man har fått diagnosen cancer så är det alltid en elakartad tumör.

En tumör består av celler, det spelar ingen roll vart tumören finns den består alltid av celler. Kroppens alla organ består av celler som t ex benceller. De cellerna har till uppgift att bygga upp skelettet, blodcellerna fraktar syre och ger skydd mot infektioner. Så man kan säga att cellerna har olika arbetsuppgifter beroende på var de finns.
Det mest fantastiska med cellerna är hur de ständigt bildar nya celler genom att bara dela på sig. Men det är inte så att de bildar nya celler hela tiden utan de delar sig exakt så mycket som behövs. När man t ex har skrapat upp sitt knä börjar hudcellerna att dela på sig för att läka ihop såret sedan när såret är färdig läkt slutar cellerna att dela på sig.

Men det är tyvärr cellerna som utgör en tumör. Då en tumör uppstår har det blivit något fel i kontrollen av balansen mellan celldelning och celldöd, cellerna ”uppfattar” att flera celler är döda och därför måste de börja dela på sig.
Då detta fel har uppstått i en enda cell har påbyggnaden av en tumör börjat.
När den ”sjuka” cellen har delat sig finns felet i den nya cellen, när den cellen delar sig finns felet i den cellen också o.s.v. och eftersom de inte har någon uppfattning om att de ska sluta dela sig fortsätter de bara och det bildas bara fler och fler ”sjuka” celler. Efter ett tag har överskottet av cellerna bildat en klump och det är den klumpen som kallas tumör.
Då det har bildats en elakartad tumör (cancer) har cellerna börjat växa in i den omgivna vävnaden och tillslut kommer de i kontakt med små blodkärl och lymfkärl genom dessa sprids cancercellerna till andra delar av kroppen där de bildar nya tumörer som kallas för dottersvulster (metastaser) Elakartad tumörer växer också farligt snabbt och expansivt, de återkommer också ofta även om man har opererats flera gånger.
En godartad tumör består av celler som inte skiljer sig mycket från de cellerna i den vävnad som tumören uppstod från. Tumören växer ganska långsamt jämfört med en elakartad tumör och den framkallar inte den svagheten som uppstår annars. En godartad tumör växer eller sprider sig inte in i de omgivande vävnaderna, istället växer de storleks vis. Tumören blir större och större och tränger undan allt annat för att få rum.
Detta kan ge problem då tumören finns i hjärnan eller i något annat trångt utrymme i kroppen, då den godartade tumören finns i hjärnan pressas hjärnan mot skallbenet vilket kan ge stora konsekvenser.
En tumör i hjärnan uppstår ofta inte ur nervcellerna eftersom de cellerna inte delar på sig och en tumör ”vill” gärna att cellerna ska kunna dela på sig och förnya sig ofta. Men i nervsystemet finns det stödjeceller som kallas gliaceller, tumörerna kallas för gliom. Det finns fem typer av gliaceller där astrocytom är den mest elakartade gliomet.
En elakartad hjärntumör har det ganska svårt att sätta dottersvulster i andra delar i kroppen jämfört med andra cancertyper. Men den kan sprida sig, om tumören skulle växa så att den kom i kontakt med hjärn – och ryggmärgsvätskan kan cellerna lossna till vätskan och spridas genom den.


Symptom

De symptom eller tecken som uppkommer vid en hjärntumör är olika beroende på vart i hjärnan tumören sitter. Jag ska skriva några symptom som är vanliga vid en hjärntumör, jag ska skriva de fysiska, psykiska och sociala symptomen som uppstår.
Fysiska: nydebuterad huvudvärk som tilltar och är värre på morgonen eller som tilltar vid hostning eller annan ansträngning. Illamående, dålig balans, synförändring, tal – och hörselproblem, förlamningssymptom, känselbortfall, mild muskelsvaghet i ena kroppshalvan och trötthet
Epilepsianfall hos tidigare icke – epileptiker är också vanligt och till de hör dessa symptom till: pirrningar, domningar eller kraftiga kramper i någon muskelgrupp eller i hela kroppen.
Huvudvärk och illamående är det vanligaste symptomet men det är också väldigt vardagligt och beror mest på något annat än en hjärntumör.
Men om en huvudvärk konstant och pågår i flera veckor ska man uppsöka en läkare, man ska också göra det om huvudvärken uppstår när man har huvudet i ett speciellt läge.
Psykiska: minnesstörningar, förvirring, personlighetsförändring och sjunkande medvetande
Hjärnan är ett sorts centrum för människans känslor så psykiska symptom är inte ovanligt. Man kan känna att det är svårt att ta initiativ och känna engagemang för något.
Sociala: det finns inga ”solklara” sociala symptom som uppkommer vid en hjärntumör utan det är oftast de fysiska och pysiska som bidrar till det sociala. Ofta är det också de anhöriga som märker de sociala förändringar innan personen själv gör det. En personlighetsförändring bidrar till det sociala livet.

Vi hittar på Karl, han är 47 år gammal, han jobbar på ABB, är lyckligt gift sedan 20 år tillbaka och har två barn. Han har alltid varit utåtriktad och ordningsam, han har många vänner, genom jobbet, genom familjen och genom golfen. Han går ofta ut med sin fru och träffar bekanta.
Men plötsligt börjar Karl slarva med jobbet, han börjar komma för sent, han tappar bort papper, glömmer bort möten. Han känner att han är trött hela tiden och har en konstant huvudvärk, hans arbetskamrater upptäcker att han inte är sig själv han är inte lika pratglad längre, de frågar om han mår bra.
Karl slutar spela golf för han orkar inte längre och han fått svårt att träffa bollen. Han vill inte längre följa med sin fru ut, hon märker att han börjar tala slöare och gå långsammare. Hon tycker att han borde uppsöka en läkare.
Karl slutar att jobba och blir arbetslös, han har slutat att gå ut och träffar ingen förutom familjen. Tillslut tar hans fru honom till en läkare då de får reda på att Karl har en stor hjärntumör.
Under ett och ett halvt år gick Karl från utåtriktad, social affärsman från ABB som älskade att spela golf till en inåtriktad, osocial, arbetslös, före detta golfspelare.
Både de fysiska och psykiska symptomen bidrog till ett socialt symptom. Alla de symptom som var med i exemplet uppstår förstås inte i verkligheten, om det skulle ha gjort det skulle det betyda att Karl hade flera tumörer i hjärnan.

När en tumör uppstår i frontalloberna kan man få svårt att komma ihåg saker t ex möten, man kommer för sent till jobbet och man har svårt att organisera sitt vardagliga arbete. Man blir slö, trög och initiativlös. En personlighetsförändring kan också förekomma då beter sig personen anstötlig och känslolös.
Om tumören däremot skulle sitta i hjärnans nacklober skulle symptomen var synproblem, man får det svårt att smälta samman bokstäverna som bildar orden. En sådan tumör kan göra läsning svår eller omöjlig, det beror på att tumören sitter vid nackloberna där synen finns.
En hypofystumör kan ge t ex kraftiga förändringar i hormonproduktionen, det beror på att hypofysen reglerar hormontillförelsen i kroppen.
Om tumören skulle sitta i lillhjärnan skulle balansproblem vara ett symptom eftersom det är lillhjärnan som styr balansen.

Diagnos

Det första en läkare gör för att fastställa om patienten har en hjärntumör är att fråga om symptomen som patienten känner av.
Sedan får han/hon genomgå en neurologisk undersökning då kontrollerar läkaren känseln, rörelseförmågan och reflexerna. På det sättet kan läkaren få en uppfattning om vart tumören sitter, om den sitter i högra hjärnhalvan eller i den vänstra. När man har drabbats av en hjärntumör brukar synnerven i ögonbotten vara svullen därför brukar alltid läkaren kolla det. För att kunna ta reda på om en patient har en hjärntumör och var den finns använder man främst datortomografi och magnetkamera, genom dessa maskiner får man fram bilder som föreställer patientens hjärna.

Men även om det finns ett ”bildbevis” på den misstänkta tumören måste ett vävnadsprov från den själva tumören tas för att läkaren ska kunna fastställa en säker diagnos. Ibland tas provet under den operation då tumören ska tas bort.
Om läkarna inte är helt säkra på diagnosen och de tycker att tumören inte är lämplig att operera bort tar läkarna ett vävnadsprov genom en särskild operation som kallas biopsi. Det går ut på att man borrar ett hål i skallbenet där man sedan sticker ner en tunn nål som tar ut en liten bit av tumören och den lilla biten skickas till ett provlabb.
Om patientens symptom skulle vara epilepsi brukar han/hon få genomgå en EEG – undersökning. EEG står för elektroencefalografi, detta är en metod som registrerar hjärnbarkens elektriska aktivitet, om man skulle ha en hjärntumör så skulle det vara mindre aktivitet i det område där tumören satt.

Behandling

De vanligaste och kanske viktigaste behandlingar av hjärntumörer är kirurgi och strålbehandling. Oftast brukar symptomen behöva behandling t ex svullnaden i hjärnan eller epilepsianfallen.
Kirurgin används ofta för att fastställa en säker diagnos men den har också en stor roll i behandlingen. Under operationen gäller det att få bort så mycket som möjligt av tumören (helst hela), detta måste göras utan att skada någon del av hjärnan som är viktig för en viss kroppsfunktion. Om inte operationen skulle lyckas helt så att det fanns kvar en del av tumören måste strålbehandling också användas.
En annan metod att operera i hjärnan är att man använder en sorts sug, denna sak suger ut tumörvävnaden, för att stoppa alla blödningar används en elektrisk pincett.
Strålbehandlingen går ut på att de joniserande strålarna ska skada cancercellerna så att de så småningom dör. Det är meningen att strålbehandlingen ska ta död på alla cancerceller utan att skada de ”friska” cellerna som finns i närheten. Behandlingen kan utföras många små doser eller i några stora doser.
Cytostatika är en grupp mediciner som alla har det gemensamt att ha en förmåga att dela sig och bilda fler celler. Detta används inte så mycket vid en behandling av en hjärntumör pga. att det är svårt att få alla medel att passera blodhjärnbarriären som skyddar hjärnan mot skadliga ämnen i blodet.
Ett symptom var svullnad i hjärnan, detta kan behandlas framgångsrikt med kortison.

Orsaker och förebyggande åtgärder

Människans gener (arvsanlag) som finns i våran kropp har viktiga uppgifter. Om en sådan gen skulle skadas skulle det kunna leda till att den cell som genen befinner sig i börjar dela sig okontrollerat. Detta är vad det vetenskapliga undersökningarna säger men det finns inga undersökningar med säkra resultat som kan säga vad som orsakar hjärntumörer. Men en slutsats av en forskning är att miljöfaktorerna kan bidrar till en förändring i våra celler. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är ett exempel på en kemikalie som kan ge upphov till hjärntumörer. Lukten av tjära är PAH – förorenat annars är det småskalig vedeldning och trafik som är källorna till utsläppen av PAH här i Sverige.
En yrkesgrupp, som forskning har visat, är petrokemiska industrin och de har en ökad risk till hjärntumörer.
Men det som tidningarna skriver om är forskarrapporterna som har visat att användning av mobiltelefoner (och andra elektromagnetiska strålningar) löper ökad risk.
Vid vissa fall kan hjärntumörerna bero på ärftliga faktorer.
Förebyggande åtgärder är därför lite svårt att skriva om eftersom forskarna är inte så säkra på orsakerna, men ett alternativ är kanske att man inte ska ha mobilen på nattduksbordet när man ligger och sover eller också kan man försöka använda den så lite som möjligt.

Normalt liv och rehabilitering

När en person har drabbats av en hjärntumör ska den personen kunna leva ett så normalt och bra liv som möjligt. För att kunna göra det finns rehabilitering, för att rehabiliteringen ska bli så bra som möjligt ser man patienten genom en helhetssyn som behöver fysisk och psykosocial rehabilitering.
Den psykiska och den sociala rehabiliteringen är inte så lätt eftersom man inte har lika stor kontroll över det psykiska jämfört med de fysiska funktionerna. Därför finns det samtalsstöd till patienten och även dess anhöriga. För att den psykiska rehabiliteringen ska komma igång måste patienten först och främst känna sig trygg bland personalen som ska hjälpa honom/henne. Det är också viktigt att patienten vet allt om sin sjukdom, det krävs ofta en psykologs hjälp när en patient ska acceptera själv sin sjukdom om de inte gör det kan patienten få det svårt att ta emot hjälp från anhöriga och personal.
Ett förslag till en social åtgärd är att patienten träffar andra människor som befinner sig i samma situation. Att träffa andra som går eller som har gått igenom behandlingar och allt annat kan vara ett enormt stöd, patienten kan åter igen få känna en stark gemenskap. Eftersom det är den själv som har varit med som kan förstå fullt ut vad allt innebär.
Oftast finns det stödavdelningar på sjukhusen där patienter kan få träffa andra som är i samma situation.
Den fysiska rehabiliteringen beror helt på vart man har hjärntumören och vilka symptom man har fått.
Men om en person skulle ha förlorat känseln i sitt högra ben och blivit rullstolsbunden skulle han/hon få besöka en sjukgymnast för att kunna träna upp benet igen.


Vilka drabbas?

Det är mest vuxna människor som drabbas av hjärntumörer och de flesta är över 60 år.
Men även barn under 15 år drabbas! Jag skrev tidigare att hjärntumörer inte kan bildas genom nervcellerna på grund av att nervcellerna inte delar sig men detta gäller bara vuxna människor. Hos barn som fortfarande växer håller nervsystemet på att utvecklas. Om det skulle uppstå ett fel i en sådan cell kan en tumör växa fram. En typisk sådan tumör heter medulloblastom och drabbar då endast barn. Denna tumör uppstår oftast i lillhjärnan och är elakartat. Efter som medulloblastomen befinner sig i li...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Hjärntumörer

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Maria Lindholm [2008-05-27]   Hjärntumörer
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=10036 [2017-09-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in