Haparanda kommun

9 röster
7793 visningar
uppladdat: 2008-05-25
Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
Några fakta om Haparanda
Haparanda är Sveriges östligaste kommun. Den tillhör Norrbottens läns landsting och ligger i Norrbottens landskap. Kommunens huvudort är Haparanda, Haparanda som ort har 4 778 invånare och hela Haparanda kommun har 10 243 invånare. Om man ser till ytan är Haparanda Sveriges 115:e största kommun (av alla 290) men om man ser till antal invånare är det den 212:e största kommunen. Det gör det till en befolkningstäthet på endast 11 invånare/km². Jämför man med t ex Sundbyberg som är Sveriges näst mest befolkningstäta kommun så har Sundbyberg ca 4 000 invånare/km². Ändå finns ännu mycket glesare bebodda kommuner än Haparanda, t ex så har Pajala kommun färre än 1 invånare/km²

Haparandas historia
Haparanda kommun är en ganska modern kommun, den bildades år 1967 efter en sammanslagning mellan Haparanda stad, Nedertorneå kommun Karl Gustavs kommun. 1971, vid kommunreformen infördes enhetlig kommuntyp och Haparanda stad blev Haparanda kommun. Haparandas kommunvapen registrerades år 1977 till den nya kommunen, kommunvapnet återfinns i ett kungligt brev från 1828. Haparanda har en av norra Sveriges bäst bevarade handelsgårdar, Hermansons handelsgård, som är från 1832.

Haparanda Stad med omgivningar är ursprungligen finsk och tornedalsfinskspråkigt, men under 1800-talet var svenskan det språket som talades. Svenska språket kom till Haparanda kommun då staden Haparanda var nybildad på 1800-talet. När den var nybildad invandrades den av många delar av Sverige, det blev då svensktalande. I slutet på 1900-talet flyttade många svenskfinnar till Marielund, som är en ort i Haparanda kommun.

Eftersom att Haparanda kommun och Torneå samarbetar tror jag många läser både finska och svenska, att de kan sitt eget språk bra och sedan det andra språket lite också. Alla skyltar i Haparanda är tvåspråkiga, d v s det står på både svenska och finska. Det går en språkgräns strax utanför Haparanda. Sangis (som ligger i Kalix kommun) är till huvudsak svensktalande medan Säivis (ca 1 mil ifrån men i Haparanda kommun) är till huvudsak finsktalande. Man säger alltså att språkgränsen går mellan Sangis och Säivis. Längs Kalix och Torneälv finns andra varianter på Svenska/Finska så kallat "Mienkelä" (en blandning av svenska och finska).

Jag tror att när man pratar med någon som är från det andra landet används svenska som huvudspråk, i finska skolor läser man ju även svenska.

Bebyggelse i Haparanda
I Haparanda (som stad) finns det olika slags bebyggelse, det finns lägenhetshus liksom villor. I deras nya stadscentrum planeras det att bygga lägenhetshus och just nu är det ungefär lika många lägenhetshus som villor i Haparanda. Jag tycker att det verkar som att de nya husen de bygger är för det mesta lägenhetshus för barnfamiljer och att villorna är de som byggdes för några sedan.

Näringar i Haparanda
IKEA är den absolut viktigaste näringen i Haparanda. Varuhuset etablerades år 2006 och tillhör såväl Haparanda som den finska grannkommunen Torneå. Därför kallas detta IKEA-varuhus för världens mest internationella IKEA. Tack vare IKEA är Haparanda idag en kommun som har bland den starkaste tillväxten i Sverige. Inom en ca 13 mils radie från Haparanda återfins även flera andra större företag som t ex LKAB (gruvindustri), SSAB (stålindustri), Lapin Kulta (bryggeri), Nokia (telekom), Stora Enso (skogsindustri) och Billerud (förpackningspapper). Det finns alltså flera stora företag i den regionen som Haparanda ligger i men inte så många i just Haparanda.

En mycket viktig näring i Haparanda är gränshandeln. I många avseenden samarbetar Haparanda med den finska grannkommunen Torneå, inte bara om IKEA-varuhuset. Människor i regionen rör sig över gränsen och handlar t ex mat, alkohol och tobak i det land där det är billigast. Det har varierat åt vilket håll flödet har gått, idag handlar många finländare i Sverige. Tack vare gränshandeln, och det faktum att Finland anslöts till EMU på 90-talet har man i många år kunnat handla för Euros även i Haparanda.

Anledningen till att flera företag valt att etablera sig i Haparanda är bl. a. det geografiska läget, och det utvecklade samarbetet med Torneå. Närheten till Finland ger en ny marknad. Flera nya företag valde att etablera sig där bara för att IKEA gjorde det, de säger att utan IKEA:s etablering i Haparanda skulle deras etablering förmodligen inte heller skett i Haparanda. Företaget Akelius valde Haparanda för att det anses vara en av Sveriges mest expansiva städer och därför tror de på Haparanda i ett långsiktigt perspektiv. Jag håller med dem och tror likadant. Jag tror att det i de flesta fall är positivt med att etablera sig i närheten av ett annat land eftersom att det blir som att en ny marknad öppnas. Det är kanske inte positivt om länderna är rivaler, men de är inte Sverige och Finland. Jag tror även att IKEA, som är mycket framgångsrika, är en magnet för andra företag. Man kan förstås dock fundera på vad som händer om IKEA skulle stänga varuhuset. Detta skulle få många negativa konsekvenser för människorna i Haparanda tror jag. Jag tror att det är lite olyckligt om en näring (eller arbetsgivare) är väldigt dominerande på en ort.

Arbeta i Haparanda
Haparanda har inte så många lediga arbeten, det är inte väldigt många välbetalda arbeten heller. De flesta arbetena är inom hotell, restaurang, marknadsföring och administration. Det arbetet som jag tror är bäst betalt är rektor till en skola. De flesta platsannonserna är privata arbetsgivare, men några är statliga (offentliga sektorn). Den offentliga sektorn är det som staten rår om, t ex vård och omsorg, försvaret och utbildning.

Jag tror att det tyder på att det inte finns någon arbetsbrist inom den offentliga sektorn. Jag har sett statistik på att många arbetar inom den offentliga sektorn, så det kan nog stämma ganska bra. Haparanda har alltså en stor offentlig sektor.

Eftersom att många arbetar inom den offentliga sektorn i Haparanda tror jag att den offentliga sektorn är viktig för Haparanda. Jag tror att många arbetar inom den offentliga sektorn bl. a. för att det bor många äldre personer där och då finns det ett ganska stort vårdbehov. Och även för att inte jättemånga vill starta ett eget företag där. Men även för att det inte finns så mycket att arbeta med, då måste kommunen ge ut jobb om de vill ha en bra inflyttning i kommunen. Jag tror därför att det är viktigt med en stor offentlig sektor i Haparanda kommun.

Jag tycker att en stor offentlig sektor tyder på att kommunen måste ge ut många arbeten för att det ska bli en positiv migration, men också på att det är en tradition att arbeta i den offentliga sektorn då det inte funnits så många andra jobb.

Detta tror jag är ett exempel på när staten försökt hjälpa en kommun som Haparanda. Man har genom att fördela skatteintäkter från rikare kommuner och kanske också genom att lägga statliga arbetsplatser där, sett till att människor kunnat få ett arbete.

Det finns negativa saker med en stor offentlig sektor tror jag, nämligen att det kan bli en ond cirkel. När yngre arbetsförande människor flyttar ut får kommunen en allt större andel äldre människor att ta hand om samtidigt som skatteintäkterna minskar (eftersom få jobbar i kommunen), detta är ett problem. Yngre människor som betalar mycket i skatt flyttar ofta ut från landsbygds kommuner till storstadskommuner. De äldre är av behov av mycket vård mm (offentliga sektorn).

En fördel med en stor offentlig sektor är att de kan erbjuda många jobb så att man kan göra nytta för samhället, istället för att vara t ex arbetslös. Man kanske inte vill starta ett företag där eftersom att det bor mest äldre personer där, det finns ingen framtid. När man startar ett eget företag brukar man vilja att det ska vara en framtidsstad eller kommun. Det tror kanske inte folk att Haparanda är just, men jag är optimistisk och tror att Haparanda kan bli det om några år, tack vare IKEA och deras samarbete med finska Torneå.

Turism och fritid i Haparanda
Haparanda kommun erbjuder många saker som en turist ska kunna göra. De har saker för alla årstider och åldrar, bl. a. kan man göra följande:
• Båtturer
• Jakt och fiske
• Golf
• Bad
• Snöskoter
• Vandring

Haparanda kommun har flera saker som de utformat till turister, men turister som kommer ska även kunna göra saker som privatpersoner har anordnat, t ex har några familjer ordnat så att man kan bo i en egen stuga men på deras gård och på dagarna hjälpa till med djuren som de har. Det betyder att folk litar på varandra där. Jag tror inte att det skulle fungera så bra i en storstad, det skulle nog vara många gånger som man lurades då.

De som bor i Haparanda kommun har även de ställen att gå till och saker att göra. De har bl. a.
• En allaktivitetshall (friidrott mm)
• En stor idrottshall
• En simhall
• En ishall
• En fotbollsplan
• Ett ridhus
• Flera olika långa motionsspår
• Ett ungdomshus

Dessa saker kan även utnyttjas av turister men jag tror att de byggdes i första hand för invånarna.

Jag tror att det är de ovan nämnda sakerna som invånarna gör på deras fritid, de har inte lika mycket att göra i en liten kommun i norr jämfört med vad som finns att göra i en storstad. På sommaren gör det ju även andra saker såsom att åka ut på sjön om man har en båt eller bada och på vintern har de en liten skidbacke för utförsåkning.

Haparandas politiska styre
I Haparanda kommun är det vänsterblocket som styr, speciellt socialdemokraterna. Socialdemokraterna fick 60,9 % av alla röster. Socialdemokraterna går bra i Haparanda kommun, år 2002 hade de 45,3% av rösterna och år 2006 steg socialdemokraternas överlägsenhet till 60,9%. Det var en ökning med 15,6 procentenheter och 6 mandat (kommunen har totalt 35 mandat).

Haparanda kommun har många s.k. soffliggare (de som inte går och röstar men har rätt till det). År 2002 hade kommunen ett valdeltagande på endast 56,3 % att jämföra med över 80 % i rikssnitt. Det förbättrades till nästa val, men inte mycket, i valet år 2006 var det 58 % som röstade. Det låga valdeltagandet tror jag beror på att det inte bor så många svensktalande (svenska medborgare) i Haparanda, det finns nämligen många finska medborgare där också. De är kanske bara de som är svenskar som röstar och tycker att svensk politik känns angelägen?

Som synes är socialdemokraterna ganska överlägsna. Det tror jag beror på att det är som en tradition att rösta på socialdemokraterna i norra Sverige. Socialdemokraterna har alltid fått många röster på landsbygden och det finns mycket landsbyggd i norra Sverige. Att de fått många röster på landsbygden genom åren tror jag beror på att de har satsat mycket på den. Det var ofta landsbygdsbefolkningen som var utsatta, de fick arbeta hårt på fabriker med låga löner och nästan ingen semesterersättning. Socialdemokraterna har ofta prioriterat sammanhållning och jämställdhet högt, de var även de som avskaffade dödsstraffet. Det här var ju bra för de som arbetade hårt på landsbygden, men de rika arbetsgivarna var inte lika nöjda, de ville ju inte betala mer skatt eller behöva betala högre löner.

Näst största parti är centerpartiet som även de prioriterar landsbygden högt. Det bor ju även höginkomsttagare i Haparanda, jag kan tänka mig att de är de som röstar på moderaterna i störst utsträckning. Jag tror alltså att en del av att socialdemokraterna är så överlägsna beror på att det är som en tradition att rösta på dem. Jag tycker att moderaterna satsar på folket i storstadskommuner och kommuner runt om dem och att socialdemokraterna satsar mer på landsbygden. Men det finns ju självklart någon som röstar tvärtemot vad jag säger och det finns ju kommuner runt om storstäderna som styrs av socialdemokraterna, t ex Sundbyberg (dock efter vissa stridigheter).

Utbildningsmöjligheter i Haparanda
I Haparanda finns de inte jättestora utbildningsmöjligheter. Det tror jag beror på att det inte bor så många där. Staten vill hellre satsa på skolor i storstadskommuner, t ex Stockholm för att där bor det många människor och där behövs fler skolor. När man växer upp i en landsortskommun brukar de bara finnas något gymnasium eller högskola, ibland inget alls. När man har gått klart grundskolan i en kommun som inte är så tätbebyggd och man ska söka gymnasium brukar man ha förtur till grannkommuners gymnasium också, alla har rätt att välja mellan varje linje och program. I Stockholm har man vanligtvis inte förtur till gymnasium i grannkommunen för att där finns ofta fler gymnasium i samma kommun. I landsbygdskommuner brukar det finnas ett gymnasium med några inriktningar i en kommun och i grannkommunen finns ett gymnasium med några andra inriktningar.

Jag tror alltså att de samarbetar bättre i landsbygdskommuner än vad de gör i storstadskommuner, när det gäller skolor. Det är mer konkurrens i storstadskommunerna.

I Haparanda finns det sju grundskolor, sju förskolor, en gymnasieskola, en kulturskola, en särskola och en friskola. Alla utom friskolan är statliga och tillhör den offentliga sektorn.

Jag tror att utbildningstraditionen är låg i Haparanda. Det har länge varit en fattig kommun med stor utflyttning. Jag tror att då är det inte så många som kanske vill studera vidare efter gymnasiet. Man har ingen riktig framtidstro och tänker kanske att man ändå inte får något jobb. Det här är ett exempel på när staten kan hjälpa en kommun som Haparanda. Genom att satsa på utbildning och försöka få folk att utbilda sig kan man få fler företag att skapas tror jag, och fler människor kan jobba kvar utan att flytta.

Haparanda och miljön
Haparanda kommun prioriterar 6 av Sveriges riksdags 16 föreslagna miljömål. De 6 miljömål som Haparanda kommun prioriterar är:
• Frisk luft
• Begränsad klimatpåverkan
• Hav i balans, levande kust och skärgård
• God bebyggd miljö
• Ett rikt odlingslandskap
• Levande sjöar och vattendrag

Haparanda ligger vid kusten och därför satsar de mycket på kust och vatten/hav. De krävs en miljösatsning för att kusten fortfarande ska vara levande, om man inte gör någonting åt Östersjön kommer den att dö. Man kommer t ex inte kunna bada där längre då Östersjön redan idag är ett av världens mest förorenade hav. I Bottenviken där Haparanda ligger är vattnet ganska rent, älvar som rinner ut från Norrland ut i Bottenviken gör vattnet renare där. Dessutom är det begränsat med fartygstrafik, som är skadlig för havsmiljön. Den mesta trafiken går i södra Östersjön. En nackdel med detta är att det betyder att handeln är begränsad med omvärlden. Kuststäderna vill ju ha handel och då kan det behövas fartyg.

På minussidan finns att Bottenviken inte syresätts så mycket som södra Östersjön. Östersjön behöver nytt friskt syre från Atlanten. Sådant kommer in via Öresund i samband med stormar, oftast på hösten. Eftersom Bottenviken ligger mest norrut i Östersjön når dock inte syret dit så mycket.

För att kommunen ska lyckas med sina miljömål krävs det hårt arbete, dels av invånarna och dels av staten. Några realistiska förslag för att de ska klara detta är att de kan köpa in miljöbilar till kommunen, alltså bilar som går på t ex biobränsle som är förnyelsebart. De som bor i villor och värmer upp husen med olja kan ändra uppvärmningskällan till t ex bergvärme eller jordvärme. Kommunen skulle t ex kunna ”bygga” fler cykel- och gångbanor för att det ska bli mindre utsläpp från bilar. Det är även rimligt att satsa på kollektivtrafiken, de kan köpa in bussar med miljövänligt bränsle t ex biobränsle eller etanol.

Att byta ut olja (och bensin) är bra för att oljan inte är förnyelsebar. Etanol görs på bl. a. majs, majs är en grön växt som tar upp koldioxid, koldioxid är det som frigörs vid förbränning med bilar som den nya majsen tar upp igen. Det är ett kretslopp. Det tar flera hundra miljoner år för att olja ska bildas. Olja förbränns i mycket snabbare takt än vad som hinner bildas.

Jag tror dock inte att etanol är en långsiktig lösning för att den inte släpper ut mindre koldioxid än andra bilar. Etanolbilar drar mer etanol än vad bensinbilar drar bensin, den släpper alltså ut mer koldioxid. När man gör etanol krävs växter som tar upp koldioxid, de huggs alltså ner mer gröna växter samtidigt som det släpps ut mer koldioxid. Det blir en ond cirkel. Koldioxidhalten i luften är en stor biverkan för växthuseffekten.

Eftersom att Haparanda är en kommun som satsar mycket på framtiden behöver de bygga många nya bostäder. Under byggnadstiden kommer många maskiner, lastbilar mm att användas. De påverkar miljön ganska mycket. Men för att lösa det kan man bl. a. använda (last)bilar med miljövänligt bränsle och försöka hålla inne så många kemikalier som möjligt. Man kan se till så att inte så många kemikalier sprids när det regnar. Det kan då bli försurningar i regnet som senare faller över vattnet (bottenviken). Blir de vattnet surt kan flera arter dö ut, det är negativt eftersom att de ska hålla kvar den biologiska mångfalden.


Kommunikationer i Haparanda
Om man ”bara” ta sig genom Haparanda är den bästa vägen att ta E4:an. Det är den viktigaste vägen genom Haparanda. För tillfället har Haparanda ingen persontrafik på järnväg men Haparandabanan håller på att byggas. Det kommer att vara en helt ny kustnära järnväg mellan Kalix och Haparanda som kommer ersätta den nuvarande järnvägen mellan Morjärv och Haparanda. Nu åker man vanligtvis buss genom Haparanda.
Kommunikationsmöjligheterna inom Haparanda kommun är:

• Ringlinjen (lokaltrafik) (buss)
• Länstrafiken i Norrbotten (buss)
• Tapanis Buss
• Taxi Haparanda
• Skolskjutsar

Det är vanligt att många som åker egen bil. Det beror bl. a. på att kommunen är både stor och glest befolkad samtidigt. Det gör att det blir dyrt att bygga mycket kollektivtrafik.

Haparandas migration
Från 1996 till 2006 var Haparandas migration negativ, som minst med 28 personer och som mest 75 personer/år. Sedan IKEA kom 2006 har befolkningen ökat med ca 50 personer per år, de planerar även för ett nytt stadscentrum på gränsen mellan Finland och Sverige (ett samarbete). Möjligen kommer befolkningen att öka i ~2 år till, för att IKEA kom och när shoppingcentret byggs kommer befolkningen öka i ca 3 år efter det. Och om 5 år kan det hända att befolkningen kommer antingen ligga kvar på vad den är eller sjunka igen. Men jag tror att det blir tvärtom, Haparanda tror jag blir en framtidskommun. De satsar på shoppingcentret för att på fler innevånare. När de har shoppingcentret och de har stått där i några år är det möjligt att de inte har råd att satsa på något mer och då kommer migrationen kanske börja sjunka igen eller stå stilla då det inte har något mer att komma med. Jag tror t ex inte att många flyttar till Borlänge just nu bara för att ha nära till ett shoppingcenter (kupolen), men man kanske gjorde de då de var nybyggt. Men eftersom att Haparanda har ett så unikt samarbete med Torneå tror jag att de kommer att lyckas i framtiden. Deras samarbete är unikt då de t ex ska bygga ett gemensamt shoppingcenter där gränsen kommer att gå över torget. De har även IKEA-varuhuset tillsammans. Efter att IKEA kom har befolkningen ökat och jag tror att den kommer att öka ännu mer efter att shoppingcentret står klart. Jag tycker att det verkar som att samarbetet startade ”på riktigt” med IKEA och nu ska de även bygga ett gemensamt shoppingcenter. De har säkert mer roliga samarbeten på gång, jag tycker att de verkar som att det bara har börjat ett samarbete. De har fått ganska mycket cred för sitt samarbete och jag både tror och hoppas att Haparanda och Torneå kommer fortsätta sitt samarbete. De är bland de första i världen med den här sortens samarbete, alltså ett samarbete mellan två städer som ligger i två olika länder. I norden har samarbetet mellan Köpenhamn och Malmö varit det största samarbetet, men jag tycker att det här är större.

Sedan IKEA kom till Haparanda har flera företag valt att etablera sig i där. Fram till år 2006 var det även fler som pendlade ut från kommunen än vad de var som pendlade in till kommunen. Jag vet inte hur det är efter 2006 men jag kan tänka mig att det är fler nu som pendlar in till Haparanda för att flera företag valt att etablera sig där efter 2006. IKEA behöver många anställda och jag är nästan säker på att alla dessa inte bor i Haparanda, de är nog många som bor i andra kommuner som tar sig till Haparanda varje dag då. Flera som redan bodde i Haparanda kanske valde att arbeta på ett företag som ligger nära, t ex IKEA i Haparanda, de blir då inte lika många som åker ut från kommunen till andra kommuner. Det kan alltså påverka andra kommuner att IKEA valt att etablera sig i Haparanda, att de tappar arbetskraft. Då kan deras offentliga sektor bli större och Haparandas bli mindre. De äldre kanske därför flyttar från Haparanda till grannkommuner får att de erbjuder bättre ålderomsorg. Det kan göra Haparanda till en framtidskommun.

Samarbetet mellan Haparanda och Torneå började på 1960-talet då de beslutade för att bygga en gemensam simhall. Det blev lyckat och samarbetet som fortsatte. De samarbetar för att underlätta handeln över gränsen. Man kan t ex betala med euro i Haparanda. Det skulle ha underlättat för Haparanda om Sverige skulle blivit positiva till euro. Men nu kan man även handla med euro i Haparanda.

Något som är negativt för Haparanda med det här samarbetet är att de behöver betala lika mycket som Torneå till detta samarbete men det bor endast en tredjedel så få i Haparanda som det gör i Torneå. Men det är mycket tillverkningsindustri i Torneå, mycket mer än i Haparanda, det är bra för Haparanda eftersom att de kan då handla enkelt och nära över gränsen. Jag kan tycka att det nästan jämnar ut sig.

Haparandas bild av sig själv
Bilden som http://www.haparanda.se/ ger av sig själva är att de är en framtidstänkande kommun. De kommenterar flera gånger att de är mycket nöjda med att IKEA valt att etablerar sig i Haparanda och att de ska bygga ett nytt shoppingcenter tillsammans med Torneå. De beskriver att de är mycket nöjda med detta samarbete. Ett citat från hemsidan ”Här tänker vi framåt och skapar hela tiden något nytt. Här finns inga gränser för vad vi kan åstadkomma”. Jag tror att det citatet kan stämma, om de ska bygga ett gemensamt stadscentrum verkar det inte finnas någon konkurrens alls, jag har inte läst om några protester mot det här heller, jag tror att det här kan gå hur långt som helst för de här två kommunerna/städerna. På deras hemsida beskriver de sig själva som gränslösa. Folk kommer inte veta på vilken sida om gränsen de är när de är i stadscentret. Haparanda och Torneå verkar kunna samarbeta gränslöst bra. ;-). Att de framhäver de positiva är självklart för att göra bra reklam för sig.

Jag tror att vad kommunen inte vill skriva om är att Haparanda länge haft problem. Orten har haft hög arbetslöshet, inte haft bra rykte för vare sig människor eller företag som ett attraktivt ställe och präglats av en viss uppgivenhet bland dem som bott där. Mycket av detta har vänt i. o. m. framförallt IKEA:s närvaro men allt har inte ändrats sedan 1996. Kommunen väljer att lyfta fram allt positivt sedan dess, men pratar mindre om att det fortfarande finns ett ”arv” från tiden före tror jag. De nämnde heller inte på många ställen att de har ett lågt valdeltagande.

Framtiden för Haparanda
Haparanda skiljer sig en hel del från andra kommuner. Om vi först jämför Haparanda med storstadskommuner, som t ex Solna/Sundbyberg, så ser man de typiska skillnaderna mellan norra Sverige och storstadsområdena. Haparanda är till ytan en stor kommun, men glest befolkad. Det politiska styret är mera vänster än i Sverige i stort. Arbetslösheten är högre än i storstäderna. Med mera.
Men Haparanda skiljer sig även från sina grannkommuner i Norrland, till det positiva. Det finns en stark tillväxt i Haparanda. Företag etablerar sig där. Människor har lättare att få arbete än t ex i Pajala eller Kalix kommun. Jag har tidigare redovisat flera skäl till detta. De två största är det regionala samarbetet med Torneå på finska sidan (som ger en stor marknad mm) samt IKEA:s etablering. Dessa hänger naturligtvis ihop.

Man kan säga att efter IKEA har Haparanda kommit in i en positiv utveckling. IKEA lockar folk, vilket lockar andra företag, vilket lockar fler människor o s v.

Jag tror framförallt av dessa skäl att Haparanda har en ljus framtid. Det finns f n inget som tyder på att den positiva utvecklingen skulle brytas. Jag tror även att det är bra med regional samverkan. Svenskar och finländare kan lära sig av varandra. Man kan ta de bästa idéerna från respektive land. Man har det bästa för den gemensamma regionen i åtanke. Ett liknande exempel är Öresundsregionen där Malmö och Köpenhamnsområdet är en gemensam region. Kanske har Haparanda-Torneå kommit ännu längre i samarbetet, t ex kan man handla för samma valuta vilket inte går i Öresundsregionen.

Det är viktigt tror jag att kommunen ”blomstrar”. Då har kommunen möjligheter att ge en bra service till medborgarna. Bra skolor, bra sjukvård mm. Det blir då en positiv utveckling, fler flyttar in, kommunen får in mer skatteintäkter etc.

Jag tror dock att det kan vara negativt för miljön med en stark ekonomisk tillväxt. Det behöver inte vara så, men om inte politiker, företagsledare och andra som bestämmer tänker sig för, kan tillväxten leda till högre belastning på miljön. Men samtidigt är miljöfrågorna inte lokala så ofta. Jag menar att om t ex det kommer fler med bil till kommunen, så har ju de flyttat dit någonstans ifrån, där motsvarande minskning av miljöpåverkan från (t ex) bilen då har skett.

*Jag har nämnt både shoppingcenter och stadscentrum, det är samma sak (shoppingcentret ska ligga i stadscentrumet)


Källor:
Länk om Haparanda (som ort)
http://sv.wikipedia.org/wiki/Haparanda
2/4 kl.12:41

Länk från SCB
http://www.h.scb.se/kommunfakta/k_frame.htm
1/4 kl.14.49

Länk om offentliga sektorn
http...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Haparanda kommun

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Viktor Holmberg [2008-05-25]   Haparanda kommun
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=10005 [2017-08-20]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in