Novell Förförd

8702 visningar
uppladdat: 2002-02-01
Inactive member

Inactive member

Nedanstående innehåll är skapat av Mimers Brunns besökare. Kommentera arbete
FÖRFÖRD

Lena lät sig förföras av den snygga spanska vikarien Roberto med bruna ögon och det sexiga leendet. Det dröjde inte länge innan de älskade vilt i skolans bibliotek, efter stängningstid. Men varför teg han om sin bakrund?

Lena höll på att svimma av förskräckelse där hon satt vi skolbänken alldeles innan spanska lektionen skulle börja. Där gled han in, denna så otroligt snygga uppenbarelse som skulle få Brad Pitt att se ut som en fjant vid jämförelse.
- Tjena! Jag heter Roberto Enrique. Som ni kanske har förstått så är jag er vikarie, eftersom Greta har influensa. Jag tänker inte tolerera att ni sitter och slöar bara för att jag är vikarie, så från och med är det spanska som pratas innanför dessa dörrar, fattar ni?
Hans bruna ögon blänkte skarpt i klassrummet och eleverna nickade svagt ett slags OK.

Innan timmen var slut så ville Roberto, att alla skulle skriva en presentation av sig själv på spanska och lämna till honom. I sin nervositet så tappade hon både blocket och papperna precis framför näsan på honom,
- Hoppsan, sa han och böjde sig ner för att plocka upp dem.
Under håltimmarna gick hon ner till cafeterian. Hon visste att han skulle vara där eftersom hon hade kollat in hans schema i smyg på lärarrummet och antog att han hade rast precis då. Roberto satt där, precis som väntat och diskuterade ivrigt meningsuppbyggnad och andra språkkuskapstermer med en av svensklärarna. Lena kom hit och sätt dig, sa svenskläraren Anita, som hade sett henne, trots att hon hade satt sig diskret avstånd från dem. Gud vad jobbigt, tänkte hon och släpade sig fram till dem. Robertos ögon lyste till när han såg på henne och hon tyckte det hela var riktigt pinsamt.
- Tjena Lena, sa Roberto och hans blick följde hennes kropp. Hon kände hans blickar och satte sig snabbt ner bredvid Anita.
- Det här en av våra mest begåvande elev. Ja, i svenska i alla fall. Hur hon är i spanska bryr jag mig inte om, bara hon sköter sina svenska prov med glans! Skrattade Anita och tog en tugga av hennes smörgås. Lena log generat och kastade en snabb blick på Roberto.
- Menar du att du är intresserad utav språk? Har du lust att visa mig runt i skolbibblan i eftermiddag, så kan jag orientera mig bland alla feta luntor som finns där? Robertos fråga kom lite oväntat och Lena visste inte vad hon skulle säga, men Anita svarade för henne.
- Självklart vill hon det. Lena är en riktig bokmal, jag vet nog att hon häckar där hela kvällarna. Om sen leker med internet eller verkligen pluggar är en annan sak. Men visst kan du visa runt Roberto lite grann? Vi andra har ju inte riktigt tid.
- Jo, det går väl bra, stammade Lena fram.
- Schysst! Vi syns där vid fyra. Ursäkta, men jag måste dra i väg på nästa lektion.
Lena satt kvar och tankarna ilade runt i huvudet. Om hon hade fattat rätt så hade hon en slags date med Sundsvalls fräschaste vikarie, som förmodligen var mycket äldre än han såg ut att vara, och honom skulle hon träffa idag! Senare på eftermiddagen möttes de, exat på klockslaget utanför skolans bibliotek. Hon visade honom runt, förklarade var arkivet fanns, vilka datorer som krånglade och vilka läshörnor som var mest ostörda. Det visade sig att de hade mycket gemensamt och de visade upp sina favoritböcker för varandra och Roberto läste högt för henne ur olika storverk med tillgjord röst så att Lena började skratta. Klockan rann i väg och på nioslaget så kom trötta, gamla bibliotekarien fram till dem och sa att hon var tvungen att låsa, men om de ville stanna kvar kunde de låsa med en extra nyckel. Hon litade givetvis på Roberto som var vikarie.
- Nu var det bara du och jag och all denna kunskap runt omkring oss, viskade Roberto i Lenas öra.
Plötsligt vände hon sig om och gav han en kyss. Han besvarade den först varsamt, för att sen bli mer och mer passionerade. Han tog tag i hennes hår böjde hennes huvud sakta bakåt samtidigt som hans läppar vandrade längs med hennes hals.
- Du är så vacker och smart, det tänder mig så…sa han mjukt.
Hon kände han händer vandra överallt på kroppen och hon nöjt av att vara i en erfaren mans armar. Det var annat än de fumliga hångel hon hade haft på skoldanserna med packade pubertetskillar. Lena besvarade hans smekningar och han lyfte upp henne på ett skrivbord i läsrummet. Det var inget bekvämt underlag, direkt hon kände de vassa kanterna från uppslagsverken och historieluntorna i ryggen, men hans ivriga kyssar dämpade smärtan. I en sakta rörelse trängde han försiktigt in i henne och de älskade passionerat mitt bland alla böcker och papper. Hon hörde hur böckerna föll ned i golvet, hon la sina ben runtom hans rygg för att känna att hela hans kropp intill hennes. Efter en otrolig extas föll de ihop utmattade i varandras famn och Lena kände lycka, detta var himmelriket.
- Hur kan du vara så attraktiv och fin fast att du bara är 18?mumlade han tyst. Lena svarade inte utan bara log och blundade. Tiden som följde därefter var en härlig period och de fortsatte med sina kärleksmöten i skolans bibliotek. De läste tillsammans, hon lärde sig mer spanska på tre veckor än vad hon har lärt sig på tre år och det strålade om dem båda. Naturligtvis var de tvungna att hålla sitt kärleksförhållande hemligt. Det skulle inte vara snyggt om det kom ut att en vikarie hade ihop det med en 18 årig elev. Hemlighetsmakeriet gjorde det hela ännu mera spännande för Lena. Och hon bara njöt av att känna hans blickar i klassrummet utan att någon förstod.
Choken kom den dagen då Roberto inte dök upp. Spanskläraren Greta hade frisknat till och trots att Lena visste om att hon skulle återvända förr eller senare så tyckte hon att det var konstigt att Roberto inte syntes till i korridorerna den dagen. Hon gick upp till lärarrummet för att kolla hans schema, men någon hade tagit bort det. Lena beslöt sig för att gå in till studierektorn och kolla.
- Hej, sa hon. Jag heter Lena Lundquist och vår klass har haft Roberto Enrique som vikarie.
- Sätt dig ner, sa studierektorn. En äldre man med sliten manchester kostym.
- Jo, jag undrar bara nyfiket när han hans fasta tjänst träder i kraft, börjar han nästa vecka eller?
Studierektorn suckade och tog av sig glasögonen.
- Roberto, som han påstår att han heter, kommer överhuvudtaget inte hit nå mer.Hans små besök här var tydligen bara tillfälliga. Lena svalde hårt och fick svårt att tänka klart.
- Vadå tillfälliga?, han blev ju erbjuden en fast tjänst här på skolan av dig?!
Studierektorn hajade till och spände blicken i henne.
- Nu vet jag inte var du har fått den informationen i från. Men jag ska berätta sanningen för dig, eftersom jag vet att du är en skötsam elev som inte sprider ut detta. Så här ligger det till: Roberto är en kille som jobbar åt den spanska underrättelsetjänsten. Han tog detta vikarie jobb som en täckmantel, så att ingen skulle ana något. Lena trodde att hon drömde. Vad snackade han om? Täckmantel, för vadå?
- Eftersom vår skola ligger ganska nära hamnen så hade han nära till sitt ”andra” jobb, nämligen att spana efter ökända narkotikasmugglare som enligt spanska polisen har upprättat en slags bas här som skeppas från Barcelona. Roberto, som egentligen heter något annat, har i flera veckor spanat på en stor väntad sändning knark, som tydligen kom häromnatten. Det blev rekordbeslag och du kanske har läst om det i tidningarna. Lena tänkte efter och mindes att hon faktiskt hade sett något om detta på löpsedlarna. Men att detta hade något att göra med hennes älskade Roberto att göra hade hon givetvis ingen aning om. Varför hade han inte sagt nåt? De litade ju på varandra.
- Jag är faktiskt ledsen att Roberto har slutat hos oss. Vi fick ett telefonsamtal från spanska UD igår. De bad om ursäkt att de inte hade avslöjade något i början, men de tyckte det var bättre ju ffärre som visste.
- Vem är han, vad heter han, och hur kan man få tag i han stammade Lena?
- Tyvärr är detta hemligstämplat. Det enda jag vet är att han var tvungen att resa hem med kort varsel för ett nytt spaningsprojekt, i ett främmande lands. Men han skrev faktiskt ett brev till just din spanska grupp, som han absolut ville att du skulle ta hand om. Jag har det här någonstans. Han räkte fram ett grått kuvert till Lena.

Hon kunde inte förmå sig att läsa i studierektorns närhet så hon tackade för sig och gick ut.
Nu kunde hon inte hålla tillbaka tårarna, så hon sparan bort till toaletterna och låste in sig där och darrade och grät. Hon öppnade kuvertet . ” Lena, min älskling. Förl...

...läs fortsättningen genom att logga in dig.

Medlemskap krävs

För att komma åt denna sida måste du vara medlem och inloggad.

Är du inte redan medlem?

Bli medlem nu och få tillgång till allt innehåll på hela Mimers Brunn.

Källor för arbetet

Saknas

Kommentera arbetet: Novell Förförd

 
Tack för din kommentar! Ladda om sidan för att se den. ×
Det verkar som att du glömde skriva något ×
Du måste vara inloggad för att kunna kommentera. ×
Något verkar ha gått fel med din kommentar, försök igen! ×

Kommentarer på arbetet

Inga kommentarer än :(

Källhänvisning

Inactive member [2002-02-01]   Novell Förförd
Mimers Brunn [Online]. http://mimersbrunn.se/article?id=1000 [2017-10-19]

Rapportera det här arbetet

Är det något du ogillar med arbetet? Rapportera
Vad är problemet?



Mimers Brunns personal granskar flaggade arbeten kontinuerligt för att upptäcka om något strider mot riktlinjerna för webbplatsen. Arbeten som inte följer riktlinjerna tas bort och upprepade överträdelser kan leda till att användarens konto avslutas.
Din rapportering har mottagits, tack så mycket. ×
Du måste vara inloggad för att kunna rapportera arbeten. ×
Något verkar ha gått fel med din rapportering, försök igen. ×
Det verkar som om du har glömt något att specificera ×
Du har redan rapporterat det här arbetet. Vi gör vårt bästa för att så snabbt som möjligt granska arbetet. ×

Logga in